Zobene pahuljice
Onsdag blev torsdag. Jag började dagen på samma vis, först skola och sen hjärtegull. Efter någon stund kom äldsta systern i skaran, moster S. Vi drack kaffe och pratade. Till 19 skulle jag vara hos moster N för middag så jag lämnade sällskapet och började promenaden hem. Jag hade lovat baka chokladbollar så målet var att köpa ingredienser till det. Lättare sagt än gjort. Problem ett, vad heter havregryn på bosniska? (Svar, se rubriken) Problem två, var köper man havregryn i Sarajevo? Det visade sig att havregrynsgröt inte är så populärt här, men efter att ha kollat i fyra butiker hittade jag två påsar. Så när jag kom hem och vi ätit middag började jag rullandet. De blev inte lika goda som annars men helt okej ändå.
Fredag spenderade jag med Moster N och småkusinerna. Vi lämnade den yngste i skolan, hänge med mammorna där en sväng. Åkte till stan, uträttade några ärenden och åkte tillbaka till skolan. Hämtade kusinen, och styrde Toyotan mot logopeden. Lämnade av kusinen där och bilen på tvättning, moster och jag tog en kaffe och snackade serious business. När bilen och barnet var klara åkte vi hem. Hemma kockade vi, snackade ännu mer seriouse business och så åt vi. Kvällen tillbringade jag med min vän Apple.
Lördagen bjöd på grått och regn, alltså pissväder. Vi hade planerat utflykts-dag men vad gör man när det är så tråkigt väder. Jag föreslog turistande i stan, dessutom hade jag en sushidejt. Men moster N insisterade på bil-utflykt. Så det blev så, vi bjöd med morbror, hans donna och mormor. Lagom till att vi åkte till dem för att hämta och lämna av passagerar visade sig solen. Yes tänkte vi.
Vi styrde Toyotan mot Zenica, lagom till att vi kunde ana staden i horisonten böjade det regna hink-stora droppar. Kul. Vi åkte förbi staden, vidare upp mot bergen. Slutdestination Vranduk, som är en medeltida stad med ett slott/fästning. Där bodde kungarna i det medeltida kungadömet Bosnien.
Vi hade ju sådär tur med vädret som sagt, kallt var det också. Men vi tog en tur i slottet, och den väldigt glada guiden berättade massor. När barnen lekt klart och de vuxna blivit kaffe sugna satte vi oss i deras lilla café framför. Nöjda där började vi resan tillbaka till Sarajevo. Eftersom klockan redan var mycket och länge sen samtliga i sällskapet ätit frukost, stannade vi för middag.
Tillbaka i min födelsestad svängde vi förbi mormor och morfar för att släppa av matriarken. Jag passade på att kika på morbror och frus nyinredda sovrum. Vi stannade en stund hos dem innan vi åkte hem.
Kommentarer
Trackback
