montsetmerveilles

Redan hemma i sverige i våras var jag tvungen att välja kurser från den franska skolans kurskatalog som en del av ansökningsprocessen. Första dagen i skolan här i Paris berättar det för oss att det kursvalet inte gäller längre utan att vi har tre veckor på oss att gå och prova på alla kurser som erbjuds för att sedan själv pussla ihop ett schema med så många poäng man behöver. Inte så jäkla svårt tänkte jag. Tji fick jag!!!  Nu har det gått ungefär två veckor och det blir bara rörigare och rörigare. Jag kan dra två exempel för er, så ni får en uppfattning om hur det fungerar här.

Onsdag 7/9 står det Customer Managment på schemat, 10.15-11.45. Vid 10 kommer vi till skolan och möter två förvirrade elever som varit där lektionen innan (08.30!) utan att någon lärare dykt upp. När det frågar ett gäng franska studenter berättar de att den kursen och läraren jobbar som så att det är lektion varannan vecka och grupparbete varannan. Det är ju tydligen för komplicerat för administrationen att ha koll på, så det fick vi ju såklart inte reda på i förväg. Men så igår, 10.15 är vi redo för lektionen. Läraren, eller professorn som det så flott kallas här, börjar lektionen med att gravallvarlig fråga oss om kursen är på franska eller engelska. Eftersom vi bara är 8 utbytesstudenter i klassen blir vi snabbt överröstade av majoriteten franska studenter som skriker att den är på franska, vilket gör att en livlig disskution, på franska, startar och mitt i allt sitter 8 utbytesstudenter där som frågetecken. Läraren avslutar disskusionen och muttrar, "Then i'll do it in english".

Och så idag, på schemat vi fått ut när vi skulle välja våra kurser så står det att kursen Organisational Behavior startar den 16 sept (på fredag) fast att kursen är schemalagd på Onsdagar. Men igår så får vi reda på att det aktuella shemat är uppsatt i skolan och där står det att det är kursstart idag 08.30-11.45. Jag masar mig upp halv 7, till ett rövamörkt och kallt Paris för man kan ju inte missa introduktionen tänker jag. Vi kommer i tid, får bra platser. Men det kommer ingen lärare, det går 10 minuter, 20 minuter, 30 minuter och fortfarande ingen lärare i sikte. Efter en halvtimme börjar folk tröttna och dra, då kommer två franska studenter som  pratat med receptionen. De berättar att läraren fortfarande är på semester och kommer tillbaka imorogon. Kul att han fortfarande är på semester, ännu härligare att ingen viste om det förrens en halvtimme in på vår lektion. Just där och då hade jag nästan kunnat hoppa ifrån Eiffeltornet.