montsetmerveilles

Den här veckan försvann ju i någon form av express fart. I och för sig så kändes ju måndag som helg. Hur som helst så har jag typ inte gjort så fasligt mycket. Jag har mest bara hängt med Moster N och hennes barn. 

 

Häromdan så träffade jag mammas dudes mor, lämnade över grejerna han skickade till henne. Vi gick till flotta hotel Europa där endast flott folk går (och pensionärer). Trevlig fika med en väldigt trevlig äldre dam. Senare på eftermiddagen tog jag min kusin i handen och gick ner på stan för att hänga med vår morbror och hans fru. Vi tog en kaffe och catchade up, händer en del på fyra år. Sen, på kusinens begäran, åt vi på McDonalds. Efter det gick vi den långa vägen till ett höghus som har en terass och kikare som man ser hela Sarajevo från. Väldigt vacker och kul! Ska verkligen gå dit igen men under dagen, nu på kvällen såg man inte lika bra. Morbror som har pluggat massa historia, och kan typ allt, berättade om vad allt var och när det byggdes osv osv. Han pratade också, helt självmant, om kriget. Var de gick för att komma in till stan, hur det var och vad som fanns inte fanns. Jag vet inte om det är lättare att prata om det nu när det gått så många år eller om det mer har att göra med att jag är vuxen och han nog vet att jag är intresserad av det och historia. Eller så är det en kombination. Either way så var det väldigt intressant, jag ska försöka pilla ut lite mer info. Men vill inte vara för agressiv för jag vet inte hur jobbigt det är att prata om det och dra upp det igen. Vi får se, man måste ju helst också vara i en situation där det går att snacka om det, att småprata om det på ett café känns inte helt okej. 

 

Onsdag och torsdag hände ingenting speciellt. Jag åkte runt med moster N på hennes ärenden. Vi hade möte med körskole snubben och igår körde jag. Först körde vi runt på en parkering och sen fick jag köra tillbaka in till stan. Det gick ganska bra ändå, han hade lite andra krav och metoder än min kompis i Sverige. Här skulle jag ex. styra ratten och växla med vänster hand. Jag fattar att det kan vara bra att kunna, speciellt i den här stan. Men växla med vänster, onödigt! Vi överlevde och all trafik runt om kring oss likaså. 

 

Idag är det lite oklart vad jag ska göra. Jag hade tänkt gå till moster M och bebis, sen sova över där och fortsätta hänga med dem imorgon. Men nu är det nog så att jag måste hänga med moster N's barn på en grej och ta hand om den döve kusinen. Vi får se hur det blir. Nu ska jag dricka upp mitt kaffe och göra mig i ordning. 

 

 

 

 

I fredags packade jag en liten väska och åkte till moster M (hon med bebisen). Lördag morgon, tidigt, packad vi in oss i bilen med sikte på Kroatien och Split som slutdestination. Vi stannade i Grbavica, samma stadsdel där jag bodde mina första år i livet, och köpte pereci till frukost. Så himla gott, om jag bara fick äta en sak resten av mitt liv så skulle det vara brödsortimentet hos ett bageri i Sarajevo! Efter någon timme i bilen och efter att vi passerat gränsen stannade vi i ett litet ställe där mosters dudes föräldrar har ett hus. Sen for vi vidare mot Split, vi kom väl fram runt halv sex ungefär och då var det både ljust fortfarande och över 10+. Jag var mer än nöjd om vi säger så. Efter att vi installerat oss i vår lägenhet, en modern och väldigt tjusig lya som jag kan rekommendera för de som vill bo flott och centralt, drog vi ut i gamla stan. Vi hade två mål, det ena var att få bebisen att somna och det andra att hitta ett lämpligt ställe för middag. Inget av det gick väl så där jättebra om man ska vara helt ärligt, slutade med att vi åt pizza hemma i vårt vardagsrum. Men det var trevligt det också! 

 

Söndagen började också tidigt, bebisen är ju boss. Efter att hon ätit, bajsat och bytt om så var även vi klara och redo för utgång. Vi gick runt där i gamla stan och tittade på allt fint. Vi försökte oss på att ta en kaffe i lugn och ro men sötisen ville inte sitta stilla så mosters dude fick bära runt på henne. Fram mot eftermiddagen packade vi in oss i bilen igen och åkte till och förbi Trogir, väldigt vacker liten stad. På väg tillbaka stannade vi vid ett stort(!) köpcentrum, bytte om en nerbajsad bebis och gick sedan runt på affärerna. Jag var på jakt efter några bra skor som passar till dessa lite mer kontinentala temperaturer men jag hittade istället prisvärda ballerina. Också bra men inte det jag var ute efter egentligen, så the search goes on. Planen var att mosters dude, som är väldigt duktig i köket, skulle kocka fram någon fisk-pasta-dröm men eftersom vi var tre zombies när vi kom hem orkade ingen av oss med det. 

 

Sista dagen i Kroatien, måndag, packade vi ner våra pinaler och fick äntligen dricka en kaffe med en sovandes bebis. Vi gick runt lite mer i gamla stan och tittade i affärer (de är stängda på söndag så vi passade på nu). När vi kände oss nöjda med vår vistelse påbörjade vi den ganska långa resan hem. Egentligen tog det inte så många timmar men det kändes väldigt utdraget där mot slutet. När vi åkte igenom Kroatien, där vid kusten, satt jag och funderade på om jag kanske skulle öppna ett pensionat där någonstans. Jag gick ner på detaljnivå och funderade på vad för frukost en skulle servera och huruvid man borde investera i en trädgård...

 

På resans sista bit genom Bosnien insåg jag verkligen hur vacker det här landet är och då tycker jag inte ens om natur i någon större utsträckning. Men där vi floden Neretva som är galet turkost och de maffiga bergen som nästan ser fejk ut. Mitt i allt så sticker ett bergstopp med snö upp. Picture perfect! Sen försökte jag avgöra hur mycket som hunnit byggas upp efter kriget och hur mycket spår det finns kvar men jag har så svårt att göra den avvägningen. Det finns så himla mycket nytt i olika nivåer av flashighet men så plötsligt så står en ruin eller ett skelett av ett hus. I vissa delar av vägen, där det verkligen inte finns någon bebyggelse (längre) så finns det flera nerskjutna ruiner och spår av gud vet vad. Men vi åkte också förbi mycket äldre ruiner som inte såg ut som att de ens varit med om ett krig. Måste läsa på hur det var i Hercegovnina under kriget! Vet inte vad jag ville komma fram till men ja, vi var i Split. Det var fint och jag ska ta mig tusan flytta ner dit som pensionär. Så mycket härligare liv. Och, herrejävlar och dra mig baklänges i gruset vad innevånarna i den staden fixar sig! Det är smink, det är hår, det är tajt, det är klackar, det är väskor, det är smycken. Alla åldrar och alla kön. Jag lär ju sett ut som kusinen från landet. 

Den här veckan började med att jag följde med moster och hennes son till skolan. Han har ganska grav hörselnedsättning så han går i en skola anpassad för honom och barn i liknande situation. Det var kul att få se skolan inifrån, har knappt varit i en skola i Sarajevo. Sen svängde vi förbi min andra moster och hennes bebis. Där stannade jag några dagar, mosters dude skulle vara på borta på tjänsteresa så vi slog två flugor i en smäll. Vi umgicks, jag och bebisen blev bffs. Hon gillar människor i allmänhet men jag är tydligen en favorit. Ni skulle sett hur hon glodde på mig när vi lunchade i lördags. Söt och rolig är hon hur som helst. Moster hade inte sovit natten innan pga bebisen och jag låg fortfarande back efter mina äventyr i helgen så vi däckade väldigt tidigt. 

 

Nästa dag gick till på typ samma sätt. Min kusin kom förbi innan skolan, de har skola i två skift här så antigen går man morgon eller eftermiddag. Han är andra skiftet hela den här veckan så han blev avsläppt och hängde med oss tills det var dags för skola. Jag och bebisen umgicks och jag lyckades så henne att somna. På eftermiddagen kom min kusin Mirna. Hon hade med sig massa med bebisgrejer från moster i Norge. Vi åt middag tillsammans och hon berättade om sin resa till Oslo. Hon gillade inte norrmännen och tyckte att svenskar har bättre klädsmak och stil. 

 

Den natten höll bebisen låda hela natten. Stackars moster fick inte sova någonting. Jag somnade dock till slut trots skrik och gråt. På dagen var hon dock mer eller mindre lika glad som alltid fast att hon heller inte sovit så mycket. Vid fyra blev vi upphämtade av mosters dude och så åkte vi till ett köpcentrum som har Vapiano. Där åt vi och gosade med bebis. Sen gick vi lite på affärer, jag fick en tunn grå tröja med ränder i olika färger av moster. De släppte av mig hos mostern jag bor hos och här har jag nu varit ett par dagar. 

 

 

 

 

Resan började svintidigt natten till lördag. Mamma och jag gick upp halv 4 och dryga två timmar senare var vi på Arlanda. Vinkade av henne och såklart var det en fellow bosnier i passkontrollen. Väljer att tolka det som ett tecken från ovan. Ja så satt jag på flyget, läste courtesy of Klara, vidare på Isfolket serien och mitt i allt började snubben bredvid mig prata. Han berättade att han och hans bosniska flickvän skulle till Sarajevo och glassa runt. Hans brud var inte alls sugen på att bli min BFF så då fick inte hennes dude heller bli det. Stämningen blev mest av allt lite stel. Ni vet ju i princip hur landningen gick men kortfattat kan man väl säga att det gick sådär. Vi kunde inte starta landningen på grund av kraftig vind, efter typ en halvtimme bestämde de sig för att göra ett försök. Då har vi alltså flugit över stan i 30 minuter. Landningen var faktiskt lite obehagligt, när planet känndes som det föll okontrollerat var inte så kul. Som jag redan berättat i andra medier så fanns det folk som fick lätt panik, bla paret bredvid mig och damen på andra sidan gången som upprepande gånger ropade på Allah. Vet inte huruvida han hjälpte till men ner kom vi utan problem. 

 

På flygplatsen möttes jag av moster, bfriend, bebis(!) och soligt men blåsigt väder. Det bjöds på lunch och sedan kaffe och bakelse. Sen, som sig bör och traditionsenligt åkte vi till mormor för släktsammankomst. Dit kom moster Naila med sina söner och så min morbror och hans dam. Där bjöds det både på mat och dryck, såklart. Där hängde vi nån timme tills bebis och barnen inte pallade mer. Så hängde jag med moster Naila hem till sig där jag nu också bor. Där åts det igen om jag inte missminer mig. 

 

 

Söndag började med att jag packade upp mina prylar. Sen hängde jag med till barnens ridklubb uppe i bergen. Väldigt vacker väg upp med bra överblick över staden, borde ha stannat till och tagit lite bilder. Så kollade jag på när de red, sen hann vi med en kopp kaffe innan vi åkte till mormor igen. Damen hade glömt bort att bjuda på hemmabakade bakelser dagen innan så vi var tvungna att komma och äta de nu. Väl hos henne bestämde vi oss för att hälsa på moster Suada, min äldsta moster som inte kom på lördagen. Vi kom och så hängde vi där. Mosters man frågade ut mig om hur det funkar i Sverige med det ena och det andra, vi åt pizza och sen pratade de om demonstrationerna här som alla såklart har en egen teori kring. När ingen orkade mera drog vi hem. 

 

 

Januari avslutades med Fiest-helg i Örebro med Parky-gänget eller

vad vi nu ska kalla oss, den fantastiska kvartetten kanske är mer beskrivande och korrekt.   

 

 

Lyckades totalt däcka på bussen och sova bort illamåendet (yes!) sen sladdade jag in först hos Bella och Maria, i deras fina lägenhet. Efter lite förfriskningar och eventuellt och möjligtvis lite skvaller så åkte vi in till staden för att möta upp Annica a.k.a Oraklet och Marias vän Lina. Så gick vi genom isande vindar mot pub-restaurang-middagsstället, efter någon stund droppade vår fjärde och sista kvartettmedlem Klara in. Vi åt och drack och pratade. Natten blev sedan ovänat spännande, för min del. Jag och Klara förvisades till en varsin luftmadrass på golvet. Förutom att det var svin kallt, inte bara jag som tyckte det utan samtliga nattgäster intygade heligt. Men det som hände var att min luftmadrass bestämde sig för att ge upp detta jordelivet och typ all luft pyste ut, så jag "sov" det mesta av den natten med svanskotan och höften om vartannat i golvet. Men vad gör väl det om hundra år tänkte jag och lär bli att klaga. 

Lördagen började med en redig frukost courtesy of Bella & Maria. Mätta och belåtna ( samt ombyta, sminkade, hårfixade och taggade) drog vi in mot stan. Misson: slås på systemet och hitta något vackert till Klara att ha på fiesten som hade FÄRGtema. Systemet löste vi men efter många om och men bestämde vi oss för att Klara är snygg iaf och så åt vi lunch istället. Väl hemma sen började vi smått fixa oss och så upptäckte vi glädjen i Snapchat. Runt sju började FÄRG-tjej-fiesten. Vi körde ett par varv med pek-leken. Den är faktiskt lite kul, tycker alltid att man får eller inte får minst en pek där man tänker what the.... En bussfärd senare hamnade vi på ett dansgolv och sedan McDonalds. 

 

Söndag började även den med redig frukost och häng. Sen packade vi ihop våra prylar och hänge lite till i Bellas tjusiga rum. Så droppade en efter en av och kvar var bara två, jag och Bella. Det bjöds på kaffe och ännu lite skvaller. Sen tog även jag farväl av värdinnan och Örebro för den här gången.  

De senaste veckorna har mycket hänt fast liksom inte på samma gång. Jag har sökt ett jobb i Sarajevo som marketing assistent för ett brittiskt energi företag som vill expandera osv, lät kul men ja vi får se. Men jag tänker andå att jag borde ha ganska olik erfarenhet i jämförelse med de som söker från Bosnien. Om det är positivt eller inte vet jag inte men vi får se.

 

Projektet jag är involverad i hade presentation på Cnema, vilket man ändå kan säga blev en succe. Jag och Ivannia bakade något misslyckade med urgoda mockarutor som fick stående ovationer. Vi har hunnit med en träff till och nu börjar väl egentligen det riktiga arbetet. 

  

In other news så drar jag till Sarajevo den 8 feb, på lördag!!  Det är ju en hel egen historia, skulle skriva volymer och åter volymer om det där men låt oss inte grotta in oss där. Men det är så bittersweet hela grejen. Nu har dock eventuellt boendefrågan fått en lösning. Planen var att börja packa ikväll men lite oväntat umgicks vi med Carlos och Co så nu när jag kom hem orkade jag inte. Imorgon it is! Nu, eller igår, bestämde jag mig för att försöka satsa på körkoret där. Jag tänker inte lova någonting men jag ska försöka åtminstonde så får jag se hur det går.